Du behöver oftast ingen behandling utan det kommer mest troligt läka av sig självt inom ett par veckor. Det du kan göra är att fortsätta röra på leden men undvika att lägga för mycket belastning på själva bursan. Receptfria läkemedel, fysioterapi och eventuellt en kortisonspruta kan behövas. Schlatterknä och hopparknä Schlatterknä eller Schlatters sjukdom är en inflammation i senfästet vid lårmuskeln. Senan sitter på en knöl strax under knäskålen och den knölen svullnar och gör ont. Den vanligaste åldern att få Schlatterknä är mellan 8–15 år. Drabbar mestadels den som växer fort och idrottar mycket. Symtomen är svullnad, smärta när du springer, går i trappor eller hoppar. Schlatter läker nästan alltid ut av sig självt. Du kan försöka undvika aktiviteter som medför smärta, tejpa knät eller använda dig av ett specifikt schlatterskydd (knäskydd). Hopparknä är lokaliserad till framsidan av knäna och förvärras vid ansträngning. Drabbar dig som utövar en idrott med många hopp som exempelvis basket eller volleyboll.
Nedan följer några vanliga symtom vid knäartros: Funktionen blir nedsatt Stelhet på morgonen Smärta vid belastning – ont i knäna Rörligheten i knät blir begränsad Knaster i leder Knäledens bredd ökar Boka en tid hos oss Hos oss får du träffa en behandlare för just din skada. Vi har kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Idrottsskadeexperten är ett privat alternativ vi är ej anslutna till högkostnadsskyddet Rekommendation från Fördjupad information om ledbandsskador En annan väldigt vanlig form av knäskada är ledbandsskada. Den kan drabba både yttre och inre ledbanden i knät. Den absolut vanligaste formen av knäskada är inre ledbandsskada. Man uppskattar att den står för totalt ca 35% av alla knäskador. Skadan uppstår oftast på det sättet att en man faller över ett något böjt knä så att det vrids och böjs inåt. Yttre ledbandsskador är betydligt mer ovanliga men också mer komplicerade. Detta beror på att det i yttersidan av knät finns så pass många fler senstrukturer än på insidan. Ofta blir även andra delar i kroppen påverkade av en yttre ledbandsskada.
Vad kan du själv göra? Om du tror att dina symptom har kommit på grund av att du utsatt lederna och slemsäckarna för hårt tryck, ska du helt enkelt bara tänka om och undvika direkt kontakt så mycket som möjligt. Detsamma gäller om du tror symptomen kommer från överansträning. Då bör du se till att inte belasta den skadade kroppsdelen för mycket. Det viktigaste av allt är ändå att du fortsätter att röra på dig och inte försöker vila dig frisk. Det bästa av allt är att hålla dig aktiv hela tiden, men att göra lite lättare rörelser utan att ställa några krav på din kropp. Det kan göra lite ont men det får man räkna med. Dock måste det till en nypa sunt förnuft som säger ifrån när smärtan har gått för långt och förstör mer än det hjälper. Är din slemsäcksinflammation väldigt besvärlig kan du behöva rehabilitera med hjälp av sjukgymnastik och vissa fall till och med kortisonsprutor. Vanligtvis behöver du inte kontakta en läkare då detta besvär går över av sig självt efter några veckor. Men självklart är man lite orolig över vad som håller på att hända så det kan vara skönt att kontakta en läkare för få en diagnos på sitt tillstånd.
Pakvis Hälsocenter Vaksalagatan 22a 753 31 Uppsala Öppettider På grund av Covid-19 har vi för närvarande varierande öppettider. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du information om när vi kommer att ha öppet i förväg. Massagebehandlingar pågår som vanligt alla dagar i veckan. ✉ ☏ 08-41039510 Org. nummer: 5566979133 Innehar F-skattebevis
Vem får ont i knät? Många aktiva personer får tyvärr någon gång uppleva att de har ont i knät. Det är nästan ofrånkomligt om man ägnar mycket tid åt någon idrott eller annan fysisk aktivitet. Smärtan kan sitta i allt från 10 minuter till flera månader och ibland går smärtan över för att sedan återkomma igen vid aktivitet. Ett svullet knä är mycket besvärligt och det är viktigt att snabbt söka vård om man misstänker att man drabbats av en knäskada. Det finns flera olika orsaker till att en aktiv person får värk i knät, det kan vara alltifrån en överansträngning i musklerna till en mer direkt skada som vid en tackling i fotboll eller handboll. Att knäskador är den allra vanligaste skadan för aktiva personer är idag allmänt känt. Det är också en form av skada som man utvecklat mycket avancerade metoder för att behandla. Här är en lista samt kort beskrivning över vanliga skador som kan orsaka ont i knä: Ont i Knät – Vanliga skador Löparknä Hopparknä Korsbandsskador Meniskskador Schlatterknä Patellofemoralt smärtsyndrom Skidknä Hos oss på Idrottsskadeexperten får du behandling och hjälp av en legitimerad och erfaren behandlare.
Slipp knäsmärtan – 4 enkla övningar Här är några enkla, ofta rekommenderade övningar som gör att man kan få smärtan under kontroll. På så sätt kan rörligheten i knäet återställas och framtida skador förebyggas. Svängande knä: Sitt med rak rygg på en stol med armarna fritt hängande utmed sidorna. Lyft ett ben så att foten lättar lite från golvet och vrid vaden medurs en gång och därefter moturs. Sätt ned foten och gör samma sak med andra benet. Upprepa denna rörelse 10 gånger med varje ben. Djup knäböjning: Stå upp och luta ryggen mot en fast yta, en vägg, med benen höftbrett isär. Fötterna ska vara placerade på lårlängds avstånd från väggen. Huka dig ned tills vinkeln i knäleden är 90 grader och låren är parallella med golvet. Håll ställningen i 15 sekunder. Återgå sedan långsamt till upprättstående ställning. Det är viktigt att du inte böjer på huvudet och att du håller ryggen rak. Benlyft: Ligg plant på rygg på golvet (eller sängen) med armarna utmed sidorna. Håll benen raka. Spänn musklerna i ena benet och lyft det ca 10 cm från golvet.
Symptomen är kraftig smärta vid skadetillfället, det kan också förekomma svullnad och du kan känna dig svag i benet. Om inte ledbandet har gått av så brukar det räcka med vila, sjukgymnastik och ett ortos (knäskydd) för att stabilisera upp leden. Rehabiliteringen bör inte påskyndas då risken blir att försämring istället sker. Artros Artros utvecklas långsamt under flera år. Brosket i knäleden blir ojämnt vilket leder till att benen i leden inte glider lika bra mot varandra längre. Du löper större risk om du är överviktig, tidigare har haft en meniskskada, nedsatt muskelfunktion, idrottar på elitnivå, har ett arbete där du ofta står på knäna eller har släktingar med artros. Oftast kommer artros efter 40-års åldern och blir sen vanligare desto äldre du blir. Symtomen kommer smygandes och innebär knäledslåsningar, knastrande och knakande ljud, ont vid knäböjning, smärta, stelhet, och svullnad. Du kan få ont av att gå i trappor, värk vid stillasittande, knät kan kännas väldigt varmt, inflammation i ledkapseln.
Slemsäckar har vi överallt i kroppen och det är som små påsar innehållande vätska. Slemsäckarnas huvuduppgift är att skydda lederna och göra det lättare för oss att röra sig. De fungerar lite som stötdämpare helt enkelt. Om man utsätter dessa säckar för hårt tryck, exempelvis om man sitter på knä eller dylikt kan de bli irriterade. Det som sker då är att det bildas mer vätska än nödvändigt, säckarna blir således överfulla och börjar att ömma. Lider man av någon reumatisk sjukdom, som exempelvis artros, så är risken också stor att slemsäckarna kan bli inflammerade. Symptom vid slemsäcksinflammation Det absolut första symptomen man får om man drabbas av slemsäcksinflammation är att man börjar känna en värk i och runt lederna som successivt ökar ett par dagar i rad. Allt eftersom är det också vanligt att det uppstår en svullnad kring den skadade leden och slemsäcken. Det är egentligen väldigt få symptom som direkt kan tala om för dig att det är just slemsäcksinflammation du har drabbats av men värk och svullnad kring den drabbade leden är åtminstone två symptom som kan betyda just slemsäcksinflammation.
[ 1] En rekommenderad övning är att skjuta ifrån med det friska benet i en benpress och sedan hålla emot med det skadade benet. Övningarna bör genomföras tre till fem gånger i veckan, gärna dagligen. Under den excentriska träning som ska genomföras så ska belastningen justeras i en sådan grad så att det utförs inom smärtgränsen. Under rehabiliteringens början så ska man lägga fokus på att genomföra ett stort antal repetitioner, gärna fyra till fem serier med 25-30 repetitioner. När knäna med tiden tål desto mer belastning skall antalet repetitioner reduceras.. [ 5] Prognos [ redigera | redigera wikitext] Med rätt och fullständig rehabiliteringsprogram med successivt ökad belastning är prognosen mycket god och majoriteten av de skadedrabbade kan efter en rehabtid på omkring 3-6 månader, (eventuellt längre beroende på hur illa tillståndet är), återgå till idrotten. I undantagsfall behövs en ytterligare behandling i form av injektioner eller operation. Om rehabilitering inte ger effekt efter 3-6 månader så var en operation, som nämnts, aktuellt.
För en månad sedan fick jag en slemsäcksinflammation på framsidan av knät. Jag tog det lugnt och åt inflammationshämmande medicin i en vecka. Svullnaden gick ner men efter medicineringens slut återkom svullnaden igen så fort jag började röra på mig igen. Fick knät tömt på vätska och en kortisonspruta, vilade och började röra på mig igen efter någon vecka. Men svullnad återkom igen. Den här gången konstaterade läkaren att det var en infektion. Läkaren tömde då slemsäcken och satte in ett dränage, och jag fick antibiotika. Hur länge kan inflammationen sitta i? Hur blir man av med inflammationen på bästa och snabbaste möjliga sätt? Jag arbetar som snickare och står mycket på knä. Jag ser att dina problem börjar bli långdragna och det är tyvärr min erfarenhet när det gäller slemsäcksinflammationer, att de ibland blir så här långdragna. Knät är en led som utsätts för mycket påfrestningar och som behöver "smörjas" ofta. Smörjmedlet är ledvätskan som normalt finns i knäleden och som förvaras och tillverkas i slemsäckarna runt knäet.